Plantagen som fideikommiss?

Jag har alltid varit en ivrig anhängare av fideikommisset. Kanske beroende på att jag själv är fideikommissarie (på det mest absurda sätt), tyvärr gäller det dock inte ett större gods (eller ett gods över huvud taget för den delen), men framför allt eftersom fideikommisset är så genuint konservativt och går stick i stäv med lag, rättsmedvetande och sunt förnuft över huvud taget. Trots det äger fideikommisset ett slags rationalitet, på ett sublimt sätt. Det jag inte gillar är själva ordet, som inte bara är både svårstavat utan även besvärligt att hantera i största allmänhet.

Men så läste jag Björn af Kleens bok Jorden de ärvde. Det är en mycket underhållande och bra bok; den skakade om min bergfasta övertygelse om fideikommissets förträfflighet: är inte hela institutionen direkt oamerikansk? Vad säger USA:s konstitution om detta? Kan denna succesionsteknik överföras på plantagen? Skulle Arlington kunna vara en fideikommiss? (George Washington Parke Custis fick Arlington av sin far, George Washington, och egendomen övergick vid hans död till dottern Mary Custis, gift med Robert E. Lee, men jag tror aldrig att Robert E. var ägare till Arlington. Det tycks ju som att man här tillämpade en mycket mer demokratisk och modern succession.) Och Gerald O'Hara överlät Tara till Scarlett - eller tog hon den bara hux flux? Jag minns inte riktigt. Å andra sidan var det väl tänkt att Ashley skulle överta Twelve Oaks? Men det behöver ju inte betyda att något slags fideikomissförfarande var inblandat. I vilket fall som helst så kan jag inte påminna att jag någonsin stött på en amerikansk fideikommiss. Detta är uppenbarligen ett vitt fält som måste beforskas. Och strider fideikommissen mot den amerikanska konstitutionen så måste den naturligtvis avskaffas i Sverige. Med omedelbar verkan.